tantmalla

Igår kom min lille Oliver hem och sa att han skaffat ny tjej. Japp trots att han bara är nio så ringer det tjejer på dörren och telefonen dagarna i ända. Ja en damernas riddare det har han alltid varit, så pass att hans lärare tyckte att det borde tas upp på ett speciellt samtal utöver utvecklingssamtalet. Vad ska man säga.... han är en charmör helt enkelt!!!
När man frågar honom om flickorna så tycker han att det är självklart, dessa damer behöver beskyddas. Hur menar du då frågade jag?
Jamen mamma ibland behöver de beskyddas bara, alltså om nån är stygg så försvarar man dem.
Jamen hur då då, sa jag?
Ja man tar emot slagen om nån slår dem och liksom går emellan.
Hmm, menar du att nån slår på tjejerna i skolan.
Nja, ibland var det ju så förstås men oftast var det bara elaka ord som kastades på varandra och då skulle man som en bra kille säga åt dem att lägga av och leda sin lilla dam och hennes väninnor därifrån.

Ja, ni ser en född gentleman alltså. Undrar om det är en kvarglömd gen som kommit vilse i nutiden. Så kan det vara men jag måste säga att det talar om en sida som gör en mammas hjärta glatt. Jag har haft som ambition att uppfostra grabbarna till att vara rädd om tjejer och respektera dem. Verkar ju som att det har gått in iaf. Även när det gäller den stora sonen så är tecknen tydliga, han är omtyckt och det känns som om telefonen skulle brinna upp om jag inte drog ur jacket ibland och faktiskt beslagtog mobilen!