tantmalla

Länge sedan man var här inne!

Jösses vad underligt!!

Hela helgen hade jag planerat för att studera och det började bra redan i torsdags och jag var så strukturerad och fick massor a saker gjorda och bra blev det också. Men så kom fredag eftermiddag i antågande och saker började på nåt sätt att naggas i kanterna. Jag började städa framsidan och plantera och sen blev det lite after work med jobbarkompisar. Igår sov jag lite länge och sedan hälsade jag på min gamla svägerska som börjar bli till åren och har ålderskrämpor. Så då satt jag där med bästaste Ina och drack kaffe med henne så att hon inte skulle känna sig så ensam. Ja sen så var det inhandling av maten jag just kom på att vi skulle äta på kvällen. En film med ungarna och mys. Sedan av någon anledning fick jag för mig att en lördag skulle man ju inte vara ensam på, så då fixade jag ihop en spontanfest för goda vänner som dök in och vi drack lite vin och poppade 80-tal till klockan var bortåt morgonen. Ja vad ska man säga, efter en sådan kväll behöver man ju sova lite längre igen och nu är det eftermiddag och söndagssteken står på spisen och ungarna är ute och far och sedan ska det iväg och firas med kalas hos en vän som fyller år. 
Blir det inte ändring under kvällen så är risken stor för att  min planering kommer sluta som en ihålig prästost med kälkbacke!!!

I vanliga fall är jag inte den strukturerade typen utan brukar ta  saker som de kommer men nu har man ju börjat jobba som lärare och den typen av människa är inte att leka med. De planerar och planerar och genomför och har koll på barn och föräldrar på löpande band. Nu har jag precis insett att jag också ska bli en sån där......
Hur smart var man då när man valde yrkesbana, textilfröken!!!! Jag som aldrig slutfört ett enda av mina stickprojekt, alla ligger  som en hop dåligt samvete i en knöl långt in i förrådet övertäckt av gammalt damm och små råttlortar. Som om någon nånsin skulle vilja ha dem efter detta nu då!!!! Men en dag ska jag jävlar i mig ta tag i dessa små saker och då blir det ordning och reda!!!!

Veckan som gått har varit fylld av diverse glädje och sorgeämnen som livet ju är men ibland blir det lite för påtagligt.

Sportlov och barnen hemma hela veckan. Skulle ju ha åkt till Budapest men det blev inställt. Vi firade Sebbes födelsedag på Cinderella och tittade på Nordman vilket var en total succé. Vilket tryck, ja från alla håll kan man ju säga av någon anledning ville ju alla ha min plats längst framme vis scenen. Så det tog en hel del mannakraft från min 15 årige riddare till son för att skydda sin skrikande moder från armbågar och knuffar. Men bra var det och det lär ju bli fler ggr det lovar jag!

Ja kom hem till en alldeles speciell treat från min gamla svärmor (å då menar jag inte åldersmässigt utan mer att det är just en av flera svärmödrar jag haft men absolut den raraste och som tur är barnens farmor). Människan hade lagat lasagne och bjöd in mig bakfulla krake. Senare på kvällen drack vi  mousserande vin och åt räkor. Det var så längesen och mycket välbehövligt. Blev kvar över natten och måndag morgon innebar en sjuk Oliver som hostade så han nästan kräktes och feber. ja det blev inte så mycket aktiviteter den här veckan för sen blev ju jag också sjuk. men jag hann  faktiskt att göra fem km i spåret på längdskidorna innan töandet satte in.

Där, just i skidspåret när man är som svettigast och mest andfådd, blev jag uppringd och erbjuden jobb så nu ska jag på intervju på torsdag och se om det går vägen. Hurra, ibland är livet bara så bra!!!!

Men så till det  som gör livet jobbigt. En av mina vänner förlorade sin man häromdagen och blev så ensam med sina barn. Det går inte att föreställa sig eller ens sätta sig in i en situation som den att förlora den man älskar mest och har valt att dela sitt liv med. Mina tankar och kärlek går till dig min vän. Ge dig tid att sörja, jag tror att det är läkande i sig.

Det känns extra påtagligt eftersom min mamma var sjuk för två år sen  och väntan på beskedet var outhärdligt och det känns som om man lever på gränsen till galenskap. Dessutom i samma veva hade min son en depression som jag inte kunde hjälpa honom så mycket i mer än att vara här och fånga upp honom när det var som värst.

Ja, livet är skört och med tanke på vad jag själv nyss gått igenom så borde man ta bättre vara på dagarna som kommer. Jag för min del har fått mig en tankeställare, därmed inte sagt att jag inte behöver påminnas lite då och då. För som människa har man en alldeles speciell förmåga att glömma eller tränga undan jobbiga saker som händer i livet istället för att bearbeta dem och gå vidare. Problemen lär ju dyka upp som ett brev på posten förr eller senare ialla fall.

So therefor I will send you further on the path that led you in my direction. Live well and take care!!

Upp tidigt idag för ett besök hos frissan. Det hela tog ca 2,5 timme men otroligt skönt var det med en ordentlig huvudrubbning. Sedan en långfika med bästaste Jocke och en ordentlig pratstund. Det behövdes vi har inte suttit och snackat sedan i höstas och nu ska vi försöka träffas lite oftare. Han har ju utlovat sin bästa paj att bjuda på tillsammans med ett glas rött. Det är välkommet!

Eftermidddagen blev nog i slöaste laget då orken tog totalt slut. Men det var nog tur det att jag vilade huvudvärken ville inte släppa riktigt. Men jag masade mig iväg till hundkursen som jag anmält mig och Dynamiten till framåt kvällen.
Herregud, ibland undrar jag vem som egentligen behöver den där kursen. men å andra sidan är ju han valp och jag vuxen, jag ska av naturliga skäl vara mer svårlärd!!! Roligt var det iallafall och vi diskuterade nyttan av att lära hunden att vänta innan de hoppar ur bilen ( största olyckstatistiken), de hopper ur och springer iväg och blir påkörda. Ibland är jag lycklig över att vara jag, det kan han ju redan och vi kände oss ju bara så bra förstås. Nu ska jag sy färdigt min provbit i lappteknik så att jag kan börja på nästa imorgon.

Hunden och ungen sover, bara mamma vaken i det här huset men inte länge till.

ZZZzzzzz!!!!

Så var det det där med min skalle nu då. Jag kan ju glädja er med att det inte var någon hjärnskada (utöver de vanliga medfödda). Talfelet beror troligen på chocken och doktorn är mycket positiv till att det bör komma tillbaka inom sinom tid. Det är redan en klar förbättring så det ska nog gå vägen det här. Försöker så smått göra de vanliga bestyren med plugget och annat men det tar lite längre tid än vanligt och det leder ju i sin tur till en hel del frustration. Så slutsatsen blir ju att man kanske inte är den bästa av mammor just nu.

Tålamod grabbar! När morsan har byggt upp ett tillräckligt stort lager av dåligt samvete för det rent hutlösa beteendet, så brukar det löna sig stort för de som har stått ut.

Sonen fyllde 15 för en vecka sedan och jag har svårt att förstå hur det hela gick till  och vart tiden har tagit vägen. Men han fick en hel del presenter och gick omkring och seglade i sin egen lilla bubbla. Han har dock en del bekymmer över hur han ska lösa det med mopedkortet som införts till alla tonåringars stora förtret.  Det är numera obligatoriskt för alla som vill köra moped oavsett klass. En kostsam historia ska jag säga, det kommer inte bli många moppedister i fortsättningen. Men det var väl det som var tanken kan jag tänka. Bra iofs men synd om de grabbar som brinner för motorintresset och har föräldrar som aldrig kommer ha råd att ge dem pengar till körkortet. Ytterligare en bock för uppbyggnationen av ett klassamhälle. Hurra för Reinfeldt!

Bekymmret kommer givetvis inte bara av det förstås men han lider ju av dyslexi så han är lite oroad över böckerna och dess upplägg. Det brukar ge sig när han kommer igång och vad gör man inte för sina barn, mamma får väl stå bakom ryggen och hjälpa till. 

Nu åter till studierna så att man kommer nån vart. Jag håller på med blockhusteknik så har ni några tips, var vänliga bifoga dem i kommentarerna.

Jösses, jag har verkligen fyndat idag! Hittade en klänning på en hemsida som jag brukar gå in och kolla lite på. Har handlat lite grejer där förrut och varit jättenöjd med vad som komit hem i brevlådan. Smidigt och säkert!
http://www.eliteladies.se/

Ja minsann, det gjorde dagen idag. Ännu bättre blev det när jag kom på att det var Fettisdagen! Det är alltså helt lagligt att svulla på dessa makalöst goda bakelser en hel dag. På något vis kan man inte äta en Semla utan att liksom bära små spår av den. Florsockret fastnar såväl på kläder som på fingrar och har man inte en ynka liten grädd mustasch så då har man inte festat loss enligt min mening. Så på dem bara gott folk. Jag för min del ska gå loss på en från Stenkulla kondiset för de har de absolut godaste i stan. Lite rinnig massa utblandat med flagad mandel toppad med precis lagom vispad grädde. Helt oslagbart!

Låt er väl smaka så hörs vi, tjing!

Jaha det nya året började med en rivstart!
Halkade i mammas stentrapp och for utför med ett brak och slog i bakhuvudet rejält och har av någon anledning tappat talförmågan. Lr ja den låter som en gammal repig Lp-skiva som hakat upp sig. Jag stammar och tappar bort ord och läkaren ordinerade vila, sömn, bra mat och att dricka mycket. Ja så så här ser det ut. Jag sover mest och när jag väl är vaken känns det som om det som väl finns i huvudet gör allt för att ta sig ut för att upptäcka världen på egen hand. HMMMmmm inte så nice!
Nu fattas ju bara en rullstol några spattiga ryckningar så har jag ju mitt handikappkort att sätta i vindrutan på bilen. Känns ju som en kompensation utan dess like!! Nej fy, sånt får man ju inte skämta om, det kan straffa sig! Jamen hur mycket då om man får fråga och å andra sidan måste man få driva lite med sig själv annars orkar man inte med vare sig tillvaron eller alla problem som dyker upp i ens väg!

Läste något vidrigt i tidningen häromdagen!
Man har numera kommit på att de äckliga småkrypen som går under namnet fästingar inte alls minskar i antal bara för att det blir kallt och vinter. De ligger under snötäcket och mår gott och bara väntar på värmen för att sedan invardera landet med sin plåga och av någon anledning så kändes det som om de var fler än någonsin i somras. FY!!!
Vem var denna otäcka människa som var tvungen att upplysa oss om att vi levde i villfarelse? Hade ju hellre gjort som strutsen och stoppat huvudet i sanden och inbillat mig att de dog dödens död under vintern.  Icke då nu vet jag bättre och inte blev det bättre av att i samma artikel så säger samma människa att mördarsniglarna inte heller dör ut.

Så var det med det! Nu räknar jagmed att resten av året kommer att bli ett helvetes skönt och roligt år med allsorts äventyr för nu har jag fått min beskärda del av årets törnen!

Hua, vad dagarna går fort och ändå inte ibland!

Tillbaks till verkligheten måste jag ta mig med en väldig fart. har lyckats igen med att gå och dra fötterna efter mig så nu måste jag på några få dagar få gjort det jag skulle ha gjort under ca 7 veckor. Positiv stress eller vad brukar man kalla det!!! Hmmm, ska klaga hos den allsmäktige som delade ut generna för struktur i mina celler.

Idag har jag skickat iväg den stora sonen för skidläger med konfirmanderna, han har ju bara varit hemma i två dagar. Innan det var han på utbildning med scouterna och efter det har han gått omkring i ett lyckorus. Tur det för det har ju inte sett så ut under hösten precis så det är man inte så bortskämd med. Igår köpte vi nya skridskor till miniprinsen över kakbordet.  Han var överlycklig och for ut på isen som spolats i området med varm choklad och pizzabullar. Sen såg man honom inte på 5 timmar och likadant var det idag, så snälla se till att det får vara kallt lite till så han får njuta av det roliga.

Jaja, nu har jag avslutat kvällen med att påbörja en stickning och intagit en Irish för halsen och hälsan!

Arkiv X kan numera slänga sig i väggen!
Jag har släppt in vintern i mitt sovrum och sanerat både mig själv och säng och ja, hela rummet faktiskt!
Vadann denna jädra städnoja då?
Jo härom dagen så råkade jag slå över på nån kanal på tv där de visade en "Rent hus" variant från England. Kryper i mig bara jag ska prata om det. Men hur som så var det en man där som sanerade lägenheter från vägglusar som kommit med i en resväska från utlandsresan. HUUU!!! De kom fram om natten och bet sig fast och sög blod från de intet ont sovande.

Ja hur som, så var det ju dessa imaginära vägglusar och andra kliande småkryp som kom i horder inatt och invaderade mitt sovrum och framför allt min säng. Den klådan går inte att beskriva och när man väl fått för sig att de finns där så är det stört omöjligt att sova. Klia, klia, klia!!!!! Har alltid tyckt att Arkiv X har bidragit med ett alldeles tokigt försämrande av mitt sinne då jag blir helt paralyserad och inte ens kan stänga av tv:n fast det är läskigt. Men det här slår allt!!!

Så därav kom det sig att Mallan var tvungen att byta lakan, vädra madrasser och sängkläder. Dammsuga ur varje liten springa i väggar och golv. Duscha och skrubba mig själv i 30 minuter, smort in mig med allehanda väldoftande krämer. Ändå tycker det sig som om det kliar fortfarande ibland. Så med de kvarvarande vägglusarna kämpande för att ta sig upp för mina ben så ska jag säga hej och försöka ta en runda med dammsugaren igen. Känner att de där blå små pillrena med orden "DÅRE" etsade uppå ändå kanske var ett alternativ.

Hittade den här på nätet när jag kikade runt på en del bloggar så se om detta inte kan vara nåt att slå in till den som redan har det mesta. Söt var den i allafall.

Jag är med och tävlar om ett 3-i-rad spel från www.blaelefant.se . Tävlingen finns hos www.ninninusens.blogg.se !

Har ju alldeles glömt bort att skriva ner denna men nu kommer den fast det är i mitten på veckan allaredan. Men ni kanske kan få lite inspiration ändå.

Måndag: Stuvade makaroner och falukorv, körsbärstomater
Tisdag: Pytt i panna med rårivna morötter och rödbetor
Onsdag: Pannbiff med brunsås och potatis, broccoli
Torsdag: Rårakor med baconfräs, lingonsylt
Fredag: Pizza från den lokala butiken
Lördag: Räkfrossa
Söndag: Indisk currygryta

Ja det var nog det hele!!! Vill man ha recept får man höra av sig.

Så här i jultider så behövs det lite som bygger upp förväntningarna för barnen. På något sätt så känns det ibland som om vi tappar det där lilla men ändå betydelsefulla som får träda tillbaka för all stress och jäkt och alla måsten.

Man köper pepparkasdegen om man ska baka eller kanske tom låter bli, de finns ju färdiga i affären. Absolut ett mycket bra sätt för de som inte kan få till det med tiden men stämningen försvinner och känslan över att göra saker tillsammans hela familjen går bort.

I min lilla familj som består av mina två pojkar, en hund och en katt har vi skapat en tradition vid frukostbordet. Vi tänder ljusen och dukar fram smörgåsarna och det andra och sedan väljer jag som mamma ut en julsaga för dagen för att läsa för dem innan det jäktas iväg till skola och arbete. Otroligt mysigt och det värmer lite i hjärtat. Jag tror på det där att läsa för barn men även för vuxna, ska man vara praktisk så är det bra för barn, ordförrådet byggs ut automatiskt, de varvar ner och man får en trevlig stund tillsammans. Dessutom så ger det dem något att prata kring under dagen över tokigheter som händer i böckerna. För min del så väljer jag julsagor och berättelser för att på så sätt ge dem en bild av traditioner som finns, har funnits men glömts bort och hur det kan se ut i andra länder.

Så idag har vi läst Pettson får julbesök av Sven Nordqvist.

Igår läste vi Snickar Andersson och jultomten av Alf Proysen

Imorgon får vi se vad det blir ska ta en tur till biblioteket och fynda lite tror jag.
Mys nu på i frostvädret.

Igår var jag på stan med min rara väninna Ylva. Hade köpt en svart julstjärna för att matcha mitt vardagsrum men den gav inget mysigt sken så det var bara att springa på stan och hitta en ny. Speciellt som tom. ungarna kommenterade den. Väl ute på stan så ringde vi efter mamma och tog en matbit på Chili nam nam tillsammans med Ylvas dotter Josefine. De serverar underbar Thai mat.

Hur som så för de som inte vet så har min underbara mamma gått i pension och tanken var ju att hon skulle ta livet med ro och träffa sina barn barn och bara må gott och ja......

Haha, den som trodde det känner inte min mor. Hon har sedan jag var 12 varit i gummibranchen och sålt däck på både längden och bredden.  Dessutom finns det ingen som slår henne när det gäller att göre reklam för sig själv. För att var på den säkra sidan nu under pensionen ifall hon skulle få tråkigt så startade hon upp några andra små idéer hon gick och bar på. En av dessa små saker är en inriktning i en annan liten branch inom gummi. Nämligen kondomer.
Äckligt, var min lilleprins kommentar när han fick höre detta. Den stora däremot undrarde hur många man kunde kvittera ut gratis när man nu hade en mormor som jobbade med sånt. För hon ville väl inte ha några barnbarns barn ännu eller hur.

Hur som så satt vi där när de trevliga Nyköpingsprofilerna Robin Stegmar, Pär Malmström och Göran Gillinger strosar in med sällskap. Jag hälsar lite försiktigt med tanke på att vi faktiskt stött på varandra genom tiderna och man känner igen varandra lite grann. Ja jag känner igen dem iaf.
Min rara mor undrade förstås vilka dessa raringar var. Jag förklarade att de synts i både tv, reklam och teater under en längre tid och var enna riktiga kändisar.
Hmm, nu för er som känner min lilla mamma kan ju hoppa över den här biten för ni kan se det hela framför er när det liksom klickar till och det börjar spinna rejält i affärsgenen. Hennes lilla leende och kommentaren om att nu skulle jag minsann presentera henne.

Hua, jag visste ju inte ens säkert att de kände igen mig ju.

Men mamma är ingen blyg liten viol precis så när de väl stoppat in sista tuggan av sin mat så drar hon sakta ut stolen, rekar läget och stövlar fram till deras bord. Japp, så här har det varit hela livet. Mamma är ingen person som liksom låter tillfällena gå henne ur händerna så där står hon nu vid deras bord och drar fram kådisarna, lägger dem på bordet och tycker att det vore kul med ett samarbete. Kan inte annat än att skratta lite försiktigt, hon är underbar helt enkelt och får grabbarna och deras rara fruar att skratta åt hennes tilltag. De känner tom igen hennes namn och vad hon pysslat med tidigare, så nog är hela hon ett varumärke alltid. Vilket jag nu har förklarat för henne då hon undrade vad jag menade med det. Men hur som så ska det bli spännande och se vad detta möte kan leda till. Man vet liksom aldrig med mamma och dagar med henne kan ibland ge det mest oväntade.

Ja just det för er som undrar hur det gick med julpyntet så kan jag säga att jag verkligen gjorde ett lyckoköp och är så nöjd. För er som undra vad det är för ett företag som min lilla mamma trixar med på sin fritid så heter det: Pack of Love så surfa in där och ta er en titt, otroligt snyggt ska jag säga. Dessutom hinner hon med både barnbarn och en del ro och vilande.

http://www.tackfilm.se/?id=1259015272457RA16

Det här fick jag av en av mina vänner idag! Coolt måste jag säga och min yngsta är djupt imponerad av att numera ha en världskändis till mamma som alla vet vem hon är!

Nej nej för sjutton oroa er inte! Tänkte bara upplysa om att min hund inte har denna äckliga parasiterande varelse utan att det helt enkelt var tvunget till foderbyte och därav hans vilda kliande. Han fick eksem som blev till bölder som vätskade och kliade. men av den trevliga och mycket rara veterinärskan fick vi automatiskt en skabb behandling och ett vårdande schampoo och allt försvann.

Så nu har jag en mycket gladare och mysigare hund som dessutom känns mycket goare att kela med. Om det inte vore för att han hade en andedräkt som en brunbjörn som legat i ide så kunde man ju pussa på honom mest hela tiden. Just nu sover han i sin korg, för det här med attgå upp på morgonen tillsammans med oss andra är inte riktigt hans melodi. Visserligen tar han sig ner till nedervåningen men längre än så sträcker han sig inte. Det är väl inge roligt att var själv kan jag tänka och lite koll måste man väl ha på vad som händer.

I flera månader har jag och några vänner pratat om att  komma till skott och göra smörgåstårta, inte av någon speciell anledning mer än att det är så himla gott. Faktiskt rätt kul också när man väl står där och håller på.
Mina vänner kommer från Ungern och har visserligen smakat detta förut men aldrig gjort själva.

Nåväl upp och handla in allt tillsammans i Nyköpings stora och nyaste matvarubutik. "Citygross"
Hem till Judith och Justin och slänga ihop rörorna som ska vara till fyllningen och sen var det bara att bygga, både på bredden och höjden.
Väl till dekorationerna så var alla så sugna på att äta så det var svårt att hålla fingrarna i styr.

Ja vad ska man säga, nu har de lärt sig och för ca 350 kronor fick vi en tårta som var 45x25 cm stor. Räckte till oss alla 12 personer och dessutom till matlådor dagen efter. Mäktigt som sjutton och med ett glas öl där till så var dagen gjord för mig. Låg som en pösmunk i soffan när jag kom hem och kunde inte röra mig på timmar.

Tjing!

En förbannelse skulle kastas över alla Barbara Cartlands gelikar som får kvinnor världen över att sukta över smäktande romantisk kärlek, män med mörk blick, prinsar och sheiker av alla de slag som kommer på vita hästar och stjäl våra hjärtan för att sedan krossa dem obarmhärtigt och efteråt inse att just jag , lilla jag var den ende på jorden som kunde få honom attt lyfta blicken från sina sorger och demoner som betvingade honom.

Eller hur!!!!!!


Helvete, jag skyller alla dessa böcker för kvinnors romantiska dilerium om att träffa den rätte. Var i hela friden finns han? Med tanke på att Sverige inte har haft samma dille på att skaffa sig olika provinser och små kungadömen som övriga Europa så hur stor kan chansen vara att träffa "prinsen"? Grevar och baroner kan ju finnas en liten större chans men i alla böcker är ju dessa män ena elaka djävlar som rids utav helvetets alla demoner och som ingen vanligt sinnad liten vän varelse skulle närma sig. Vad göra då?

Ut och leta, det ska ju enligt ordspråket finnas en för alla!

Javisst, absolut det tror jag på! Det handlar ju bara om att spränga den rosa lilla bubblan och komma till sina sinnen. Man kan ju tro att merparten av kvinnorna idag lever i nått slags vakum fortfarande och tror att dessa imperialistiska idealmän verkligen skulle infinna sig i den skrala vardagen och röva bort dem på vita springare.

För (stora F) ta och sluta braja och lär er att om han verkligen skulle dyka upp så i realiteten så finns denne prins i form av en svensk tatuerad lite blekfet man, sittande pösande i soffan i gårdagens kalsonger, tubsockar gråfärgade av otorkade golv, nätbrynja täckande det bitvis håriga bröstet med ett hår som står på ända på de ställen där de djupa vikarna ännu inte nått. Helst hållande en stor folkis och zappande mellan fotbollen eller möjligen hockeyn.

När han väl rest sig upp ur soffan och bestämt sig för att det skulle kunna vara bra att ha ett kvinntimmer vid sin sida så är vi kvinnor redan så romantiskt bortkollrade av alla dessa böcker om hur dennne man sedan skulle vara en fantastisk älskare som av någon outgrundlig anledning lärt sig allt  om kvinnors behov. Lever du i den världen där en sådan man är bland det optimala så kan du skatta dig lycklig, då finns det många att välja emellan.

Jag och mitt cyniska sätt att se på världen numera tänker att den bästa bröllopsgåva du ger till din blivande man av den sorten, är en förstorad bild av ditt sköte, en kompass och en vägbeskrivning dit. En instruktionsbok i hur dennna lilla unika plats är konstruerad och gärna i termer som att den lilla tulipanarosen glänser som vaxad vinyl i solskenet, eller att den är nytrimmad och kan öka från 1-100 på fyra sekunder. Nya insprutningsmekanismer som är besiktade och klara. Startknappen sitter precis invid nyckelhålet och behöver hållas intryckt en längre stund för maximal effekt.
Nämn för guds skull inget om att du också installerade dubbla förgasare när du ändå höll på för då finns det ingen hejd på hans friheter och hans rätt att uträtta sina naturbehov  i din omedelbara närhet, för då har du sedan en man som ständigt släpper väder i tid och otid på de mest olämpliga ställen och tillfällen.

Ja så ser det nog ut för de flesta, man tar det man får och har man av någon anledning  träffat den rätte så se då för sjutton till att hålla i honom ordentligt för det är en sällsynt art och behöver snarast klonas. De andra hybriderna förökar sig lika fort som farsan skaffar fruntimmer, och har du träffat på en sådan så känner du nog igen dig.

Lägg ifrån dig böckerna och bannlys dem från allt vad döttrar heter, bränn dem på 1:a maj bålet!

Men om du redan befinner dig i ett stadium där han slagit sig ner i din soffa med otvättade kalsonger och skitiga strumpor och rapar avslagen öl. Ta då för fasen fram dem, ladda med en ask praliner, vindruvor ,sätt på dig spetshandskarna och lägg solparasollet vid sidan av sängen ifall han ändå skulle komma den rätte och röva bort dig. Läs och dröm dig bort för en stund!

För precis som de säger: En flicka måste kyssa många grodor innan hon hittar sin prins!

Jag bara måste berätta om vad min son har gjort i helgen. Det är en riktig djuping man har här ska jag säga.
Först kom han ner och letade toapapper, fann det och försvann. Likadant med ficklampan, plåster, tejp, tändstickor sen kom han och frågade var vi hade tändvätskan.
Vid det här laget var jag lite lätt nyfiken och en aningen oroad.
Han förklarade att han behövde bara lite i en burk, men den måste ha lock mamma.
Nej du lilleman, då får du allt förklara varför och sen gav jag honom en liten förklaring om hur man förvarar brandfarliga vätskor.
Men det går inte, då får inte Pom-pom plats ju. (Pom-pom är hans gosedjur)
Men vad i hela friden håller du på med då?
Men jag håller ju på och förbereder mig ifall det blir naturkatastrof eller krig. Då behöver man ju en överlevnadsväska och nu har jag gjort klart en för mig och Albin (Albin är hans bästis) men det finns så det räcker så att vi alla klarar oss mamma. Hoppas att nån tänker på Ludvig också för han bor ju lite långt bort. (Ludvig är en annan bästis som flyttat)

Nu var det kört , jag var tvungen att inspektera.
Raraste, raraste ungen hade packat en ryggsäck med ombyteskläder, proviant i form av kakor (förstås) och en massa annat som är absolut nödvändigt för överlevnad ute.
Scouterna är bra till mycket det måste jag verkligen säga.
Men det gör ont i hjärtat när jag tänker på att den lille faktiskt har fått i huvudet att det inte är så långt från naturkatastrof och krig att det behövs en väska som är förberedd för att klara av sig själv, hans bästis, sin bror och mig.

Nog för att vår värld håller på att bryta samman och att krigens offer finns i vår omedelbara närvaro varje dag och lider. Men ska våra barn behöva bära på sådana rädslor och känna att de behöver vidta åtgärder.
En sån unge bara måste man älska!!!!
Fundera på det om inte ni också kan behöva en liten väska med förnödenheter för jag är då otroligt tacksam för att nån tänker på mig även om katastrofen inte riktigt nått till det Strömska palatset ännu!
Vår väska är röd och ligger i säkert förvar i förrådet numera, packad och klar!